Jag gick och la mig en stund på sängen i eftermiddags eftersom jag kände mig trött på soffan, lite så mitt liv är nu för tiden. Jag går upp till soffan eller ner till sängen, alltid skoj med lite variation.
Rätt vad det var så skymtade jag en kratta och ett par energiska ben genom springan vid fönstret som ej täcktes av rullgardinen. Åhh, sen såg jag! Det var vår underbara granne Gunnar som krattade ihop alla våra löv på baksidan av trädgården! Inte bara det, han samlade också upp dom och bar bort dom till containern! Alltså folks godhet! Han tyckte synd om mig som är sjuk och ville hjälpa till. Tänk om alla var som han? Då skulle nog världen se helt annorlunda ut.
Senare firade vi Tonys födelsedag och det var första gången jag inte lyfte ett handtag för att hjälpa till. Det är en märklig känsla det där att ligga och titta på när andra jobbar. Inte nåt jag är van vid direkt! Men den här gången fick det bli så, jag orkade verkligen inte, och jag tror ändå Tony var nöjd med sin kväll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar