Nu är vi på väg!

Nu verkar det ändå som att vi är på väg! Vi har kramat de arbetande kidsen auf wiedersehn, kört på båten, ätit en macka, gjort första shoppingrundan i taxfreeshopen, champagne inhandlad o så har vi lokaliserat vinbaren.

Det är väl pretty much det man måste göra först för att känna att man är på väg! Visst?

Semester, here we come!

Packningsbestyr

Ojoj, vad mycket man måste packa när man ska på fjorton dagars semester om ni frågar mig. (frågar ni sambon så behöver man inte det - men så är han karl med)

Tur att jag startade rätt tidigt i alla fall, nu har jag ju nästan ett dygn på mig. Alltid är det något man kommer på att man har glömt. Å andra sidan, har jag bara de tre p:na med mig så ordnar det sig nog, visst?

Rom!

Jag och min käre son åkte till Rom några dagar för att kolla in kulturen men också för att umgås och SNABLAR så kul vi hade det. Och mysigt! Sonen visade sig dessutom vara en klippa på att läsa kartor och allmänt hitta till platser så det kändes ju tryggt. Det är kanske inte min starkaste sida.

Dessutom var vi supermegaeffektiva så vi hann med de viktigaste "must-see"-objekten på endast två dagar! Bra jobbat tycker jag. Rom är ju verkligen helt fantastiskt så vi var noga med att kasta ett mynt i Fontana di Trevi så att vi säkert kommer dit igen. Jag tror att man lätt kan vara där en vecka, kanske har man  då ändå inte sett allt.

Det bästa var nog att komma hemifrån allt tjatande om "ska du inte städa ditt rum", "har du ätit", "vart ska du" och verkligen umgås som vänner så jag fick verkligen mersmak. Det känns gott i mammahjärtat att sonen är en sån himla kul och trevlig grabb att umgås med, det lovar ju gott för framtiden. Fast det visste jag ju förstås innan vi åkte. =)