Inlägg 3 - mina föräldrar!

Här är dom, bästa föräldrarna i el Världa! Jo, jag tror faktiskt det för maken till omtänksamma, kärleksfulla, varma, glada mm mm människor får man leta efter.

Jämt och ständigt har de ställt upp i vått och i torrt och man har knappt hunnit säga “Snälla, kan du hjä…” så har de bara “jajamensan, inga problem”.

När man varit glad har det skrattats tillsammans, när man varit ledsen så har det tröstats, när man haft bekymmer så har de frågat “får jag höra? Det är säkert inte så farligt som du tror.” Det har pushats framåt för att man skulle växa, de har varit där och det har aldrig, aldrig gnällts i onödan på onödiga saker. Alltså om alla hade haft mina föräldrar tror jag sjutton att det skulle vara mindre krig på jorden, jag skulle inte bli  alls förvånad.

Japp, det var väl det jag tänkte säga. De är helt enkelt bäst – utan protest! And I löööv them!

Inlägg 2 - Min första kärlek

Det är märkligt det där med minnen, vilka som etsar sig fast och vilka som försvinner fortare än blixten. Förmodligen hade jag en och annan fling på nån grabb innan men det har inte fastnat på näthinnan.

Min första riktiga kärlek måste nog ändå varit FREDRIK, som var en av mina kusiners kompisar och som var spännande, tuff och coolast i el stada tyckte jag. Vi hängde ju hos "kussarna" titt som tätt då de var så kuliga. Där var det full fart för det mesta så vi träffades en del på somrarna och på jullov.

Han var den där typen som trimmade sin moped så att den gick jätte- jättefort och körde långt innan det var tillåtet. Sen när han fick körkort körde han alltid för fort, ibland med ställ och ibland även ner i diket.

En midsommar då det var fest hällde han öl i håret på mig! Det tyckte jag inte gjorde nåt för det var ju säkert bara för att han gillade mig, den man gillar den busar man med, det säger lagen. ;-)
Det var ju väldigt spännande att gå och kika på varann på det där viset, vi var båda intresserade men kanske en smula blyga för vi blev aldrig "ihop" på riktigt utan höll mest på och småflörtade med varandra.

Å andra sidan kan ju drömmarna jag hade då om hur det kunde ha blivit ha varit bättre än the real thing.
Det kan man aldrig veta!

Inlägg 1 - Om mig

Här är jag och två av mina syskon. Jag skulle tro att jag är en sisådär knappt tre år och jag har fortfarande inte fått något ordentligt hår! Det dröjde rätt länge innan det blev någon ändring på den fronten men nu har det ordnat till sig tycker jag.

Jag är född 1966 och är mellanbarn av först två systrar men så begåvades vi också med en liten sladdisbror elva år senare. Fast nu är han inte så liten längre!

Jag växte upp på landet med kor, grisar, katter och höns och en hel del möss! Fast de sistnämnda var inte tama utan katterna gjorde sitt bästa för att äta upp dom. En gång försökte jag rädda en mus från en säker död och tog den ifrån katten. Det skulle jag inte gjort för då bet den mig, TUR att den inte hade rabies eller något annat läskigt! Jag blev jättearg och släppte ner den till katten igen. Det kan jag så här i efterhand tycka var lite elakt men det tyckte jag inte då. SNABLARNS MUS!

Jag tycker att ALLA barn skulle få bo på landet när de är små för rackarns vilken bra start att få vara så nära djur och natur och  få vana att pyssla om och ta hand om på köpet. Mina älskade föräldrar var också alltid i närheten då pappa var lantbrukare och min mor arbetade hemma. LYCKAN i det!

Efter ett tag kom det in ett annat djur i mitt liv som skulle ta nästan all min tid från sju års ålder upp till att jag flyttade hemifrån. Det djuret har fyra ben, en mule, en man och en svans och gnäggar. Det kallas för häst och jag älskar fortfarande att umgås med dom, de är nog de vackraste djuren som finns. De bryr sig heller inte om man har en dålig hårdag eller om man glömt att sminka sig utan tröstar en om man är ledsen och älskar dig för den du är. Men mer om det längre fram!

Inlägg 1 - Om mig!

alltså jag snickrar och snickrar på mitt inlägg om mig själv men det är ta mig tusan inte lätt. Jag har svårt att bestämma mig för om det ska vara skämtsamt, ärligt och allvarligt eller ironiskt.. det lutar åt ärligt och allvarligt och då blir det jobbigt har jag märkt. Även om det kanske inte är så många som läser så är det svårt att veta om det då blir intressant och hur mycket vill jag dela? Hur kul är det på en skala 1-10 liksom?

Well, jag har inte glömt av det... återkommer snart inom ämnet!

Om mig..

uppdate! Jag ska snart börja min tema-bloggning... måste bara vila mig lite och insupa lite inspiration!

Men den som väntar på nåt gott väntar ALDRIG för länge. =)

Temablogga!

Tema-blogga = det nya svarta! I alla fall verkar det kul och bra om fantasin skulle tryta. Så i trettio dagar (nåja, trettio inlägg i alla fall, så det kan ju ta lite tid) framöver tänker jag skriva om det här: (listan är snodd från http://onekligen.blogspot.com/ , kolla in den bloggen - Bästa bloggen ever!)

Dag 01 – Om mig
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick

Drömmen om evigt liv.

Det var en gång en tjej, vi kan kalla henne Lena, som anno 1994 köpte sig ett par nya slalompjäxor ty hon skulle upp till fjällen och åka sig lite skidor. Hon gick till affären, hittade ett par skidor OCH … ett par pjäxor som satt som en smäck och genast tänkte tjejen “nu du lilla pjäxa – ALDRIG skiljas våra vägar igen!” Inte kunde hon ana att ALDRIG var EN DAG redan efter sexton år! Som en blixt från klar himmel såg tjejen att hon tappade plastbitar vart än hon gick. ÅHH FASAN i det! De himlasända pjäxorna som genom ur och skur hållit tjejen varm, torr och utan skav orkade inte mer…
De den stora slalompjäxdöden dog!

Men en vacker dag när den värsta sorgen lagt sig hände det. Tjejen gick till den stora, stora sportaffären för att köpa nya fina pjäxor, ty hon skulle få dom av sin omtänksamma, gulliga sambo i julklapp. TROTS en mycket skeptisk inställning till alla nya, flashiga pjäxor som stod på hyllan och skrek “köp mig – JAG är finast, bäst och tuffast!” så hittade tjejen ett par nya “hermeliner ibland alla katterna” – pjäxor som satt som en smäck. De utlovade guld, varma, torra fötter, inget skav och vita snötäckta skogar och härlig åkning på nypistade nerfarter. Tjejen föll som en fura och slog till!

Och så vitt jag vet så lever de tu lyckliga tillsammans i alla sina dagar.. eller i alla fall kanske i sexton år till.

Snipp, snapp, snut.. så var sagan slut!

Zumba mig all night long..

Ingen kan väl ha undgått den här träningsformen som kallas Zumba. Alla får något lyriskt i blicken när man nämner Zumba och bara mumlar “jaa, Zumba ja! DET är roligt!”

Nu har vi ju också ett relativt nytt gym i staden och då tänkte jag och min PT, also known as Monica, “slå två flugor i en smäll” och även kolla in gymet! Sagt och gjort, vi anmälde oss.

Vi borde fattat att det var något lurt redan när vi kom in genom dörren för maken till vänligt välkomnande har jag aldrig mött förut.
De bara “ni är såååå välkomna, och inte behöver ni betala för det här passet. It´s on the house!”

När passet väl körde igång så kände vi oss totaly lost mest hela tiden och är jag böjd att hålla med alla som gjort reklam för detta, det var verkligen kul.
Samtidigt så var det verkligen jobbigt och svettigt med, men det sägs ju att det ska kännas så när man tränar.

Har du inte testat så testa du med – DO IT! Du kommer inte att ångra dig.

Golfare är också människor!

I morse när jag vaknade hade jag inte i min vildaste fantasi.föreställa mig att jag skulle spela golf i november i Sverige.

Men vädret var fantastiskt och "det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder!" Och fantastiskt var det, och hälsosamt och stärkande! /dengalnagolfaren_66

One down...

two more to go! Alltså hur tänkte jag här? Jag har tydligen, HELT OVETANDES, gått med på att först springa och sen som grädde på modet också köra ett pass styrka! Det borde väl ha räckt med det ena, det hör ju vem som helst.

Well, nu är i alla fall löpträningen avklarad, kanske kommer det även en bild på oss efter styrkepasset. Uppsminkade o snögga, dvs om jag orkar hålla telefonen!

Man vet att man...

har ätit en smula för mycket Spesialnougador när lådan är slut redan efter tre veckor! Jag kan jag! :)

Funkar det med bilder med måntro?

Test

Testar publicering VIA mobilen. Ohh hightech! :) Måste vara för att jag har ny hårfärg!