Vi hade en gång en bil…

Yo bilen, är det tänkbart att du kan pallra dig hemåt igen inom det närmsta eller trivs du för bra därborta på “bilsjukhuset”?

Jag hade oturen att få en annan bil rätt in i sidan (SNABLARNS KLANT) i somras så himla lämpligt då det är en cabriolet. Å en cab kör man ju på ehhh.. vintern, right? NÄHÄ inte det, säger ni, den är roligast att ha på sommaren? Precis det jag misstänkte people – PRECIS det!

När vi lämnade in bilen på märkesverkstaden for ages ago så trodde jag i min enfald att en sisådär två-tre dagar vill de nog ha den men sen är de klara, eftersom jag mailat en massa bilder på skadan och de rimligtvis borde ha förberett sig.
SEN kan vi åka nercabbat på den resterande semestern. SWEET THANG!

Men inte ringde det nån från verkstan efter två dagar inte. NÄHÄ tänkte jag, då ringer väl jag då… men NEEEJ den var inte klar, de hade precis “kommit på” att de var tvungna att beställa en del till. Å den fanns i TYSKLAND! Typ nästgårds..
Well, ungefär här insåg jag att hmm.. det här kommer att ta liiite längre tid än vad vi någonsin trott..

När det hade gått fyra veckor så hade jag glömt av att vi hade en bil till så jag blev lite förvånad när sambon igår frågade mig om jag hört nåt från verkstan. Det hade jag inte. Så idag ringde jag och kollade om de möjligtvis hade en bil över där på verkstan and guess what?
Den är inte klar på två veckor till!
MAJ GAD! Vad är detta för bil? En relik från tidigt 1900-tal? Handtillverkas delarna? Hade det varit – säg en Volvo – så svär jag på att detta max tagit en vecka.

Sååå med facit i hand var det ju en himla tur att vi köpte en “sommarbil” nu när det varit en sån bra sommar – på FLERA sätt!