Vore det inte för de här så...

Wee, five treatments done, one more to go!

I går fick jag min femte cytostatikakur och det var ju med MYCKET blandade känslor jag gick dit. Men jag hade ju med mig min underbara Mara och hon lyckades ju pigga upp mig som vanligt när jag är lite låg.

Själva behandlingen i sig hade ju gått fin-fint OM det inte vore för de här tortyrredskapen - I give you - kylvantar och kylstrumpor! Tänk er att ni kör händer och fötter nakna i snö och håller dom där i en & en halvtimma, ungefär så känns det. Denna gång gick det dock bättre, dels visste jag vad som väntade och sen hade jag ju Maran som underhöll mig så tiden gick riktigt fort.

För vad gör man inte för att få behålla sina naglar på händer och fötter? Detta är tydligen ett pris man måste betala.