när jag står i sovrumsdörren och blickar ut över regntunga moln och inser att sommaren snart är över och den långa, mörka hösten tar vid. Jag hoppas verkligen att vi får en brittsommar som aldrig förr så jag "överlever".
Usch, arbetet tar för mycket tid och energi av mig. Jag är så trött när jag kommer hem så det krävs en enorm kraftansträngning av mig för att orka göra nåt mer än att äta och lägga mig i soffan. Det kallar inte jag liv.
Samtidigt är det kul och har så många fördelar så jag tror det skulle vara svårt att hitta något annat lika bra. Det största problemet är nog att det finns en del energitjuvar där och jag är dålig på att blockera. Men jag jobbar på det, jag blir i alla fall bättre.
Men kanske är det mest den svunna sommaren som rusat förbi så fort, så fort, som tynger mest. Det kan jag dessvärre inte göra så mycket åt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar